Ja så var det det där med att få dåligt samvete... I torsdags stängde jag igen ytterdörren mitt framför två förväntansfulla nosar för att tillsammans med jobb åka upp till Idre för lite I Ur och Skur konferens över helgen. Jag var såklart full av förväntan och nu på plats är det hur härligt som helst, men jag kan liksom ändå inte låta bli att få dåligt samvete när jag stänger igen dörren och vet om att både Jacko och Skrållan vänder tvärt för att följa mina steg och försöka se vart jag går och om bilen kommer tillbaka...
Detta var första gången som jag lämnar Jacko hemma så länge och aldrig hade jag väl kunnat tro att jag skulle sakna mina tokiga, mysiga, galna, underbara och sockersöta (ja, ni hör själva) hundar så mycket som jag faktiskt gör -för första gången i mitt liv har jag hemlängtan! Känns konstigt!
Nu väntar en härlig festmiddag i restaurangen! :)
Snöiga hälsningar från Idre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar